Läsvärt
"Jag hjälper tjejerna i stallet"
Eller, tja... tjejerna och tjejerna. Det är två självständiga kvinnor i övre nedre medelåldern.
Och ”hjälper” är förstås ett relativt begrepp i sammanhanget.
Jag mockar och spånar. Och försöker att inte gå i vägen.
Hästarna är sex till antalet och fem av dem är ordentligt stora. En är lite mindre. En ponny med isblå, penetrerande blick och egensinnigt humör.
De är snälla, kloka djur allihop men de väger åtskilliga hundra kilon och de går inte att prata till, som med en hund.
Man måste förstå deras kroppsspråk. Man måste förstå deras ljud. Deras fnysningar och frustningar.
Man måste ha koll helt enkelt. Och man får inte vara feg. Eller svag. För stalltjänst är ett tungt arbete.
Aptungt.
Och hästar är inga leksaker.
Som till exempel en moppe eller en skoter (som man kan glömma ute i regnet några veckor utan större konsekvenser, och som har en av- och påknapp).
Ändå dras, exempelvis, motorsporten med en obegriplig machostämpel, och hockey- och fotbollskillar framställs ofta som robusta tuffingar. Hästtjejer som lite pimpinetta å sin sida; man står och luktar på hästens mule, flätar manen, läser Min Häst...
Fast jag skulle tro att de flesta av hockey- och skoterkillarna (precis som jag) skulle blekna betänkligt i en stallmiljö. Som det inte finns nåt puttenuttigt med överhuvudtaget.
Utan att ha några vetenskapliga belägg för det gissar jag att tolvåriga stalltjejer ofta är betydligt starkare mentalt än exempelvis sina jämnåriga, motorintresserade killar.
Starkare än vuxna karlar. Oavsett om dessa håller på med brottning, boxning eller nån flåsgapig bollsport.
En arg, eller bara lätt missnöjd, häst på 500–600 kilo är ingen lek, tro mig.
Att bli klämd av en sån i en trång stallgång kan få allvarliga konsekvenser.
Att sitta på en ståtlig nordsvensk som råkar i sken ute i skogen, exempelvis för att man dyker på en älg eller dylikt, är inget för den harhjärtade.
Hästtjejer är, med andra ord, the shit.
Och redan i tidiga tonåren drillas de i egenskaper som kan göra dem till fantastiska vd- och- chefsämnen i framtiden.
Ansvarsfulla, orädda, strukturerade. Skickliga på kommunikation och samarbete.
Stark självkänsla.
Fast jag misstänker att få skulle våga ha det med i CV:t: Från 12–18: hängde i stallet. Varje dag. Tog ansvar. Varje dag.
Eftersom de flesta män inte har en aning om vilken extremt krävande miljö ett stall är. Hur meriterande den faktiskt är. Inte minst om man jämför med en basketplan.
Eller en skoterverkstad.
Eller, tja... tjejerna och tjejerna. Det är två självständiga kvinnor i övre nedre medelåldern.
Och ”hjälper” är förstås ett relativt begrepp i sammanhanget.
Jag mockar och spånar. Och försöker att inte gå i vägen.
Hästarna är sex till antalet och fem av dem är ordentligt stora. En är lite mindre. En ponny med isblå, penetrerande blick och egensinnigt humör.
De är snälla, kloka djur allihop men de väger åtskilliga hundra kilon och de går inte att prata till, som med en hund.
Man måste förstå deras kroppsspråk. Man måste förstå deras ljud. Deras fnysningar och frustningar.
Man måste ha koll helt enkelt. Och man får inte vara feg. Eller svag. För stalltjänst är ett tungt arbete.
Aptungt.
Och hästar är inga leksaker.
Som till exempel en moppe eller en skoter (som man kan glömma ute i regnet några veckor utan större konsekvenser, och som har en av- och påknapp).
Ändå dras, exempelvis, motorsporten med en obegriplig machostämpel, och hockey- och fotbollskillar framställs ofta som robusta tuffingar. Hästtjejer som lite pimpinetta å sin sida; man står och luktar på hästens mule, flätar manen, läser Min Häst...
Fast jag skulle tro att de flesta av hockey- och skoterkillarna (precis som jag) skulle blekna betänkligt i en stallmiljö. Som det inte finns nåt puttenuttigt med överhuvudtaget.
Utan att ha några vetenskapliga belägg för det gissar jag att tolvåriga stalltjejer ofta är betydligt starkare mentalt än exempelvis sina jämnåriga, motorintresserade killar.
Starkare än vuxna karlar. Oavsett om dessa håller på med brottning, boxning eller nån flåsgapig bollsport.
En arg, eller bara lätt missnöjd, häst på 500–600 kilo är ingen lek, tro mig.
Att bli klämd av en sån i en trång stallgång kan få allvarliga konsekvenser.
Att sitta på en ståtlig nordsvensk som råkar i sken ute i skogen, exempelvis för att man dyker på en älg eller dylikt, är inget för den harhjärtade.
Hästtjejer är, med andra ord, the shit.
Och redan i tidiga tonåren drillas de i egenskaper som kan göra dem till fantastiska vd- och- chefsämnen i framtiden.
Ansvarsfulla, orädda, strukturerade. Skickliga på kommunikation och samarbete.
Stark självkänsla.
Fast jag misstänker att få skulle våga ha det med i CV:t: Från 12–18: hängde i stallet. Varje dag. Tog ansvar. Varje dag.
Eftersom de flesta män inte har en aning om vilken extremt krävande miljö ett stall är. Hur meriterande den faktiskt är. Inte minst om man jämför med en basketplan.
Eller en skoterverkstad.
La stable
Åkte faktiskt till stallet rätt sent idag, var inte där förrän närmare halv ett och då var Sandra redan där. Hon hade dock precis kommit dit, så vi fixade i ordning allting och sedan satt vi och pratade en stund om allt och ingeting. Eller ja, vi pratade väl mest om hästar och pojkvänner, haha.
Sedan hämtade vi i Harmonie och Nora. Ingen av oss var på så där jättebra ridhumör, så Sandra longerade Harmo med pessoaselen och jag hade Snoris lös i paddocken samtidigt så att hon fick röra på sig. Skulle egentligen ha ridit en stund på Nora utan utrustning, men var lite rädd att hon skulle gå för nära Harmonie när jag inte kan svänga henne ordentligt, så vågade inte riktigt det. Men vi ska öva på det!
Hjälpte sedan Sandra att tvätta Harmos svans samt ben, mer orkade vi inte då det var så jäkla kallt ute. Sedan hämtade jag ett stycke ponny som hade rymt, haha.
Nu är jag i alla fall hemma igen och har precis ätit lite middag. Ska ligga i sängen och vila en stund för är helt slut av någon anledning. Sedan ska jag ta en dusch, fräscha till mig och åka till Partille för att sova där.
Harmonie
Skrittade av henne, det är därför det ser så himla vackert ut ;)
Stallet all day long
Red som sagt ut en sväng med Noris snoris idag. Inte så jättelångt dock, utan vi var väl ute i kanske 40min ungefär. Hon skötte sig i alla fall utmärkt! Lite spänd och tittig i början, förmodligen på grund av blåsten, men efter att jag travat igång henne så slappnade hon av och travade på riktigt bra. Travade i stort sätt hela rundan då hon förmodligen hade lite träningsvärk får de senaste dagarna. Blev bara en galopp upp för en lång backe. Efter det frustade hon i alla fall nöjt och ville mer än gärna galoppera mer. Så skönt att hon är pigg och glad!
När jag kom tillbaka var Sandra nere i stallet, så borstade av Nora och släppte ut henne igen och sedan tog vi in Harmonie och fixade i ordning henne. Sandra longerade henne en stund först så att hon skulle komma igång, bli varm och med sammarbetsvillig. Sedan fick jag sitta upp och herregud vilken skillnad det var från att rida Nora. Dels för att hon är såå mycket större, Nora är 168cm och Harmonie är 183cm, men hon är även såå mycket känsligare samtidigt som hon är väldigt trög och lat.
Det var i alla fall väldigt kul, och nyttigt, att känna på hur hon var att rida. Och man behövde verkligen jobba så mycket mer får att få henne att aktivera bakbenen och söka sig ner till bettet. Sedan i galoppen var hon riktigt tjurig och osamarbetsvillig till en början. Men efter ett tag gick det mycket bättre.
Ska som sagt till stallet imorgon igen och jag tror att jag och Sandra skulle harva paddocken med Nora, haha. Sedan ska Sandra rida Harmonie och sen ska vi duscha och göra henne riktigt fin då hennes fodervärd kommer och hämtar henne på måndag. Så jag antar att det blir en heldag i stallet imorgon med.
Bibblan
Var iväg en sväng med mamma på biblioteket förut och lånade lite böcker. Hon skulle ha någon om hundar och jag passade på att låna några olika om hästar.
Nu ska jag strax gå ner och fixa i ordning lite lunch, så vi hörs senare!
Livet med häst
Har precis varit nere och ätit en stoor frukost för att orka hela förmiddagen och ligger nu uppe i sängen igen. Ska alldeles strax byta om till ridkläder och gå ut till bussen.
Tänkte rida ut en sväng idag, så mamma kommer dit med Holly lite senare och följer med ut. Men först ska jag dit och mocka samt fixa mat så att det är klart och inte behöver göras efteråt.
Men nu måste jag skynda.
Vi hörs under dagen.
New things
Nu när jag ska börja rida kommer jag ju att behöva köpa lite nya ridgrejer då jag sålde en hel del i somras eftersom jag inte trodde att jag skulle rida igen på några år. Har egentligen ridkläder så att det funkar, men jag total älskar att köpa nya ridkläder. Det är så kul och finns så himla mycket snyggt! Dock får det vänta tills jag har pengar till det, ska kolla lite under gbg horse show sedan som är i slutet av februari.
Men något jag verkligen är i akut behov av är ett regnställ. Har nämligen inget och då stallet jag ska börja rida i inte har någit ridhus utan endast paddock så behöver jag regnkläder som håller tätt, för hur kul är det att gå runt och vara kall och blöt? Så det måste jag åka och kolla efter snarast!
Sedan skulle det vara bra med ett par riktigt bra handskar som man får ett bra grepp med. Hästen jag ska börja rida blir nämligen väldigt stark när den blir pigg och drar lätt tyglarna ur händerna på mig. Så ett par hanskar som man får bra grepp med står också överst på inköpslistan.
